Vi ses i Nangiala
Älskade morbror. Jag vill bara skriva några rader såhär dagen efter Din begravning. Jag saknar Dig så att jag stundom inte vet var jag ska bli av. Men samtidigt är det hela så overkligt att det inte går att ta in. Jag undrar när den innerliga sorgen verkligen ska infinna sig, när den dagen kommer då jag fullständigt kommer förstå att jag aldrig någonsin kommer att få träffa Dig mer i detta livet.
Begravning var enormt vacker. En underbar präst, vacker cermoni och ett otroligt antal människor som var där och delade sorgen av Din bortgång. Den 11 april 2008 är den absolut jobbigaste dagen jag hittills upplevt.
Jag tänkte på alla underbara minnen från alla våra år vi faktiskt fick tillsammans. När jag var riktigt liten och vi låg och hade våra förtroliga samtal i sängen om morgnarna när Du var på besök. Jag tänker på den gången när vi var i Skanör och jag blev stucken av en geting. För att trösta en gallskrikande 4-årig systerdotter sprang Du genast iväg och köpte mig en gosedjursanka. Jag tänker på de mysiga stunder då vi suttit i Ditt kök sent om kvällarna när vi drack te och åt rostade mackor. Och på när jag var 12 år och Du offrade Dig och följde med mig på Backstreet boys- konsert. Inte att förglömma alla timmar Du spenderat med mig i olika klädaffärer. Och när vi var i Vaxholm och åt lyxmat vid bordet precis bredvid Ulf Brunnberg. Ditt sätt att engagera Dig i mitt, mina syskons och våra respektives liv var enormt.
Jag talar garanterat för många genom att säga att Du lämnar oss i en djup och innerlig sorg & saknad. Det finns så himla mycket som Du aldrig kommer att få uppleva, så mycket som vi önskar att vi fått dela med Dig. Men hur många bokstäver jag än sätter på pränt kan jag nog aldrig förklara hur enorm saknaden är.
Jag hoppas att Du har det så bra man bara kan ha det, Du är och förblir i våra minnen och en dag kommer vi ses igen. Jag kommer aldrig bli en lika fin människa som Du var, men om jag bara kan försöka att förmedla en ytterst liten del av all Din godhet, välvilja och otroliga generositet är jag mer än nöjd!
Sov gott älskade morbror!Jag hoppas Du vet hur älskad Du var & saknad Du är! Underbara människa!
Begravning var enormt vacker. En underbar präst, vacker cermoni och ett otroligt antal människor som var där och delade sorgen av Din bortgång. Den 11 april 2008 är den absolut jobbigaste dagen jag hittills upplevt.
Jag tänkte på alla underbara minnen från alla våra år vi faktiskt fick tillsammans. När jag var riktigt liten och vi låg och hade våra förtroliga samtal i sängen om morgnarna när Du var på besök. Jag tänker på den gången när vi var i Skanör och jag blev stucken av en geting. För att trösta en gallskrikande 4-årig systerdotter sprang Du genast iväg och köpte mig en gosedjursanka. Jag tänker på de mysiga stunder då vi suttit i Ditt kök sent om kvällarna när vi drack te och åt rostade mackor. Och på när jag var 12 år och Du offrade Dig och följde med mig på Backstreet boys- konsert. Inte att förglömma alla timmar Du spenderat med mig i olika klädaffärer. Och när vi var i Vaxholm och åt lyxmat vid bordet precis bredvid Ulf Brunnberg. Ditt sätt att engagera Dig i mitt, mina syskons och våra respektives liv var enormt.
Jag talar garanterat för många genom att säga att Du lämnar oss i en djup och innerlig sorg & saknad. Det finns så himla mycket som Du aldrig kommer att få uppleva, så mycket som vi önskar att vi fått dela med Dig. Men hur många bokstäver jag än sätter på pränt kan jag nog aldrig förklara hur enorm saknaden är.
Jag hoppas att Du har det så bra man bara kan ha det, Du är och förblir i våra minnen och en dag kommer vi ses igen. Jag kommer aldrig bli en lika fin människa som Du var, men om jag bara kan försöka att förmedla en ytterst liten del av all Din godhet, välvilja och otroliga generositet är jag mer än nöjd!
Sov gott älskade morbror!Jag hoppas Du vet hur älskad Du var & saknad Du är! Underbara människa!
